What’s the weather got to do with it?

Comment of the day, Paintings
novembermorgon

Morning of November. Oil on canvas. 45x45cm

Pitch black outside the window. Daytime, grey sky. The nature vaugely showing of a distinct color. The cold air leaving skin and lips in a pale purple tone. Everything outside is turned down.

So what do I paint? Lavish green landscape with bright red flowers and orange, yellow flower buds full of promise! Colors madly running over the canvas.

Nope.

I paint what I am in.

The dark.

And enjoying it. There is a huge variety of values to be found in a toned down painting. As most swedes do when the dark season is over us we go inside and so do my manner of painting. It is still life.

My feet

Comment of the day, Fikafoto

I walked on the streets of New York

My feet touching the common ground

of others

It doesn’t matter what face we have, what color we share

we all have to pick it up

what we leave behind

Good or bad

it all comes around

wheremyfeettakeme

My feet and some others outside Smile to Go on Howard Street, NY the day after election day.

 

Respekt

Comment of the day, Illustrations

Barnombudsmannen har idag överlämnat sin rapport Respekt till regeringen. Barnombudsmannen har mött 97 barn och unga med funktionshinder och lyssnat på deras berättelser om deras livssituation. Deras verklighet är ofta tuff. Det är barn som begär och förtjänar respekt.

Jag har är stolt att kunna bidra på ett hörn med illustrationer till rapporten.

The Ombudsman for Children in Sweden is a government agency tasked with representing children regarding their rights and interests on the basis of the UN Convention on the Rights of the Child (CRC). I am happy to be able to contribute with illustrations for their Annual reportof  2016; “Respect”, today presented to the Minister for Schools and  Education and the Minister for Children of the Swedish government.

selfie_KLARNY_Thallatankartala_modvaldPenrose_KLARexpert_KLAR

HAR DU TID ATT GÖRA EN SNABB ILLUSTRATION?

Comment of the day, Illustrations

Det är inte alltid de stora fantastiska illustrationsuppdragen som gör skillnad. Många gånger så behöver en text ett tydliggörande med en bild. Att spendera timmar och leta efter ett perfekt foto på en bildbyrå kan vara tröstlöst. Att skicka ut en fotograf för att plåta en bild som kanske bara ska vara en kvartssida i boken, är alldeles för kostsamt. Vad göra? Jo, man ringer någon av alla skickliga illustratörer som finns och får jobbet gjort!

“Do you have time to make a quick illustration?”

It is not always the big fantastic illustration assignments that makes a difference. Many times there is something in a text that needs further explanations with some sort of image. To spend hours scanning through Photostock agencies will just be a waste of time. To commission a photographer to take one picture that might just end up as a 1/4-page in the layout is too costly. What to do? No worries, you contact one of many splendid illustrators out there and get the job done!

Just an example of a job like that. (Stay focused running.) For a Publishing House.

Ett exempel på ett sånt jobb. För SISU Idrottsböcker:

löpare_KLAR

IS SAD ART BAD BUSINESS?

Comment of the day

Hemmakväll

Det finns dagar som är allt annat än ljusa och fantastiska. Det kan vara sol ute men mörkt inne, det kan vara kul på utsidan men deppigt på insidan, det kan vara full fart ute men inne har allt stängts ner. Idag var en sådan dag. Deppigt värre. Nu målar jag damer i vanliga fall men att låta penslarna forma fram en glad och uppsluppen kvinna är inte tal om. Är då denna bara för mig? Är ledsen konst något man känner igen sig i men inte köper och hänger upp i sitt hem? Att denna har ett värde för mig är självklart, både i själva görandet och även som målning. Men har den ett sämre marknadsvärde? Är ledsen konst svårare att sälja?

There are days that don’t shine at all. It can be sunny outside but inside it is dark and gloomy, it can be fun outside but depressing on the inside, it can be action outside but stillness inside. Just a day like that. I paint a lot of ladies but a day that is “that kind of day”, it is not possible to let my brushes shape anything fun and joyful. Is this art then just for me? Is “sad” art something people feel connected with but never would by and hang on their own walls?  This painting has of course a value for me, both in the making of it and also as a finished piece. But does it have a value on the market? Not necessarily this one, but as a whole. Is sad art bad business?

Sommar i stan

Comment of the day

Sommarateljeblw

Sommarateljé i stan, så perfekt. Ingen kö på favoritfiken, ingen stress på gatorna och gångtempot präglas av turisternas karttittande lunk. Bra läge för fokusering och kreativ koncentration.

Summerstudio in the city. So perfect. No lines at my favorite coffeeshop, no stress on the streets and people has cooled down their walking pace, inspired by tourists look-at-map-stroll-around-the-city-tempo. A good time for focused work and creative concentration.

PÅ MINA VÄGGAR/ON MY WALLS

Comment of the day, Paintings

Vår Salong på Edsvik Konsthall i Sollentuna är en samlingsutställning, 10-15 januari. Vi har med tio målningar var.

Vernissagemingelbild. | Opening day of Art Show:

Varsalongcollage

Fler bilder på mina målningar och jag dagen efter vernissaget.  Foto: Ronny Seijersen

Från vänster: Damen med fågeln, Merula l, Jag själv, Mingel, Systrar.

Från vänster: Damen med fågeln, Merula l, Jag själv, Mingel, Systrar.

Från vänster: Semester I, Jag själv igen, City-Girl-Bird, Semester ll.

Från vänster: Semester I, Jag själv igen, City-Girl-Bird, Semester ll.

We were 8 artists exhibiting and we had about ten paintings each. Here is me with some of my oilpaintings.

Decision taken

Comment of the day, Paintings

I min förra post så hade jag huvudbry över en målning som hamnat i ett vägskäl. Utan att jag själv hade tyckt till om det, anser jag. Och som alltid när jag målar, och många känner nog igen sig i skapandeprocessen, så kommer vägvalen, sluta eller fortsätta, papperskorg eller vägg. Jag åberopar magkänsla, grannen som går förbi eller sonen 10 år som ska säga de magiska orden som får mig att förstå att jag gör “rätt”. För mig är nog ändå alltid det rättaste att våga, att våga göra fel, att våga skrota timmar av arbete och att våga gå en annan väg en den jag trodde i början. Jag intalar mig att jag vinner på det nästa gång, eller åtminstone någon gång.

Nu tog jag valet att ge kroppen ett annat huvud. Det var rätt beslut. Tror jag. Denna gång.

In my latest post I had a decision to make. The body didn’t match the face, or was it that the face that didn’t match the body. Anyhow, I had to do something. This is what I did!

flickaframför