What’s the weather got to do with it?

Comment of the day, Paintings
novembermorgon

Morning of November. Oil on canvas. 45x45cm

Pitch black outside the window. Daytime, grey sky. The nature vaugely showing of a distinct color. The cold air leaving skin and lips in a pale purple tone. Everything outside is turned down.

So what do I paint? Lavish green landscape with bright red flowers and orange, yellow flower buds full of promise! Colors madly running over the canvas.

Nope.

I paint what I am in.

The dark.

And enjoying it. There is a huge variety of values to be found in a toned down painting. As most swedes do when the dark season is over us we go inside and so do my manner of painting. It is still life.

IS SAD ART BAD BUSINESS?

Comment of the day

Hemmakväll

Det finns dagar som är allt annat än ljusa och fantastiska. Det kan vara sol ute men mörkt inne, det kan vara kul på utsidan men deppigt på insidan, det kan vara full fart ute men inne har allt stängts ner. Idag var en sådan dag. Deppigt värre. Nu målar jag damer i vanliga fall men att låta penslarna forma fram en glad och uppsluppen kvinna är inte tal om. Är då denna bara för mig? Är ledsen konst något man känner igen sig i men inte köper och hänger upp i sitt hem? Att denna har ett värde för mig är självklart, både i själva görandet och även som målning. Men har den ett sämre marknadsvärde? Är ledsen konst svårare att sälja?

There are days that don’t shine at all. It can be sunny outside but inside it is dark and gloomy, it can be fun outside but depressing on the inside, it can be action outside but stillness inside. Just a day like that. I paint a lot of ladies but a day that is “that kind of day”, it is not possible to let my brushes shape anything fun and joyful. Is this art then just for me? Is “sad” art something people feel connected with but never would by and hang on their own walls?  This painting has of course a value for me, both in the making of it and also as a finished piece. But does it have a value on the market? Not necessarily this one, but as a whole. Is sad art bad business?

VERNISSAGEDAG

Uncategorized

vernissage

Vernissagedagen bjöd på skön augustivärme i och runt Galleri Hantverket på Södermalm. Blommor i vaser och blommor och träd på målningar, ansikten och människor i olja och ansikten och kroppar i sin verkliga form. En dag där Kvinnligt och Sinnligt fick frodas och en dag när mötet mellan konst och människor kändes hur naturligt som helst.

Opening day of Art Show. Flowers, trees and people on canvas and in glass. Flowers and people on the floor. A totally natural way of getting people and art together. So much fun. Thank you.

Sommar i stan

Comment of the day

Sommarateljeblw

Sommarateljé i stan, så perfekt. Ingen kö på favoritfiken, ingen stress på gatorna och gångtempot präglas av turisternas karttittande lunk. Bra läge för fokusering och kreativ koncentration.

Summerstudio in the city. So perfect. No lines at my favorite coffeeshop, no stress on the streets and people has cooled down their walking pace, inspired by tourists look-at-map-stroll-around-the-city-tempo. A good time for focused work and creative concentration.

Back to Basics

Paintings

Kol, brunt omslagspapper och stilleben. Ibland är det befriande att slippa välja färg, kombinera och blanda. Utan bara titta och rita, det man ser och inte ser. Det blir snett och vint. Teckning i nuet, utan krav på ett färdigt resultat. Resultatet ligger i seendet och tecknandet.

Backtobasics

No color, a still life, charcoal and cheap brown paper. No result, just a practice, a practice to see – and draw. Mindful creation.

Decision taken

Comment of the day, Paintings

I min förra post så hade jag huvudbry över en målning som hamnat i ett vägskäl. Utan att jag själv hade tyckt till om det, anser jag. Och som alltid när jag målar, och många känner nog igen sig i skapandeprocessen, så kommer vägvalen, sluta eller fortsätta, papperskorg eller vägg. Jag åberopar magkänsla, grannen som går förbi eller sonen 10 år som ska säga de magiska orden som får mig att förstå att jag gör “rätt”. För mig är nog ändå alltid det rättaste att våga, att våga göra fel, att våga skrota timmar av arbete och att våga gå en annan väg en den jag trodde i början. Jag intalar mig att jag vinner på det nästa gång, eller åtminstone någon gång.

Nu tog jag valet att ge kroppen ett annat huvud. Det var rätt beslut. Tror jag. Denna gång.

In my latest post I had a decision to make. The body didn’t match the face, or was it that the face that didn’t match the body. Anyhow, I had to do something. This is what I did!

flickaframför

Painting is about taking decisions.

Paintings

Jag målar idag och ursprungstanken har urartat. Jag var inne på att göra “stora ansikten” men nu kryper det fram en annan karaktär bakom henne. Ska jag göra om kroppen för att passa ansiktet eller ta fram hon som står bakom?

I am painting today and my original idea to make my “big faces” has lost it’s course. There is another, “normal” person showing up behind this girl. So the question is now; change the body so it fits the face better or say hallo to the new person, that I also know might go and hide her/himself before I get to see her. ( I think it is a her).

I love to ride my bike

Comment of the day, Illustrations

IlovetoridemybikeJa, det gör jag. Mountainbike, landsväg eller som bara gammal hederlig damcykel med korg. Det ger mig frihetskänsla att cykla och när vårvindar sveper genom håret ( i Stockholm city med cykelhjälm dock) så kittlar det speciellt i livsnerven.

I love to ride my bike. Any bike. My mountainbike, my roadbike or my ladies bike with basket. It gives me a sense of freedom. And now when spring is warming up the air it’s just the best.